BBQ!

På sommaren och särskilt när den är solig så måste man grilla. Det är är reglerat i lag. Har kört helg på jobbet och har sålt fyra stockar karré på en kväll, högreven har blivit hamburgare och vår handslagda bearnaise har gått åt som.. ja, smör och solsken och det där.
Jag brukar göra en BBQ-sås som lämpar sig både varm som kall, är kul att göra och har många smaker. Du behöver:
kakao, chili, vitlök, fänkål, tomatkross, lök, rålakritspulver, vaniljstång, blekselleri, råsocker.
Hur mycket av varje? Ja, ta mest av tomatkross, sedan reglerar du övriga ingredienser efter vad du tycker är godast av dem.

( Ja det är färsk tomat på bilden men den var ensam i kylen och jag tyckte synd om den)
Koka samman allt i ca 30-45 min. Kör allt slätt med stavmixern eller liknande maskin.
Nästa steg kan vara att göra en rub på paprikapulver, stötta fänkålsfrön, rålakrits, kryddpeppar och salt. Gnid in förslagsvis karré eller revben. Ta en bra chorizo, hacka den och stek knaprigt och ha ovanpå köttet som strössel. Drick Lagunitas eller sierra nevadas eller Dale's pale ale till.

Man kan även dricka Oppigårds Amarillo eller Nils Oscars bordsöl till.
Fyne Ales Avalanche går också bra.
Eller en weissbier.
Eller en Sigtuna east river lager.
By the by så kan du  göra en stor batch bbq-sås fast med vatten och servera den som en grym gazpacho.

Idag är det ölets dag.

Den 17 juli har utsetts till ölets dag, och det bör man ju fira. Nu tillhör det ju inte ovanligheterna att jag provar och njuter av hantverksöl men det är trevligt att kunna fira en dag som uppmärksammar det som ligger mig varmt om hjärtat. Så jag rotade fram en flaska av min första helmaltsbrygd. Längst in i skåpet stod den, något ensam och något sargad. En scottish strong ale kryddad med kanel, vanilj, äpple och russin. En julig öl som är ett resulat av en nybörjare som ville allt på en gång. Efter att ha läst mig till hur man bygger ett mäsk- och lakkärl på diverse hembryggarbloggar drog jag igång. Såklart hade jag inte köpt färdigkrossad malt utan cyklade iväg med en påse malt till mitt jobb (ett kök där jag annars stod och lagade mat till hungriga slipsbärande män över femtio) och lånade den stora mixern. Hemåt igen och drog igång. Allt gick enligt planerna, rätt OG, rätt mäsktemperatur. Ölen flaskades och efterjästes och blev min julklapp jag stolt lämnade över till andra ölintresserade vänner. Nu, nio månader senare har den fått stå till sig och den tunga, ganska söta ölen är en exposion av äpple, vanilj, kanel, russin och lönnsirap. Men inte särskilt god. Det som är kul med den är att jag gjorde den själv efter att ha hållt på med extraktbryggning en tid. Såhär med perspektiv och ett otal bryggningar senare kan jag ge mig själv rådet att inte skena iväg för tidigt. Börja lungt och metodiskt. Tänk efter: vilka smaker passar med vilka? Hur mycket är rimligt att ha i? Det är roligare att göra bra öl, och det är roligt att experimentera allt eftersom man behärskar teknikerna. Som en improviserad witbier på havtorn som numera är skickad till Omnipollos tävling. Jag återkommer om den.

Laxcarpaccio med havtorn, rostad mandel och mynta

En rätt skön förrätt eller mellanrätt om man vill. Du behöver: Lax (se till att den varit fryst så slipper du eventuella parasiter) havtorn, chili, lime, mandelspån, mynta, olivolja och salt.
Gör såhär:
Skär laxen i tunna skivor och banka ut. det är enklast om du lägger en bit plastfolie över och bankar ut dem. Lägg dem på en tallrik. Rosta mandelspån i en torr stekpanna. Blanda havtorn, fint hackad chili, zest (det yttersta gröna skalet) av lime i en skål och mosa några havtorn så du får ut vätskan. Lägg “såsen" på laxen. Strö på mandeln, ringla lite olivolja, dra på lite havssalt och avsluta med grovt hackad mynta. Voila!